Reflektioner från 2019

På sätt och vis så känns det som att det var alldeles nyss jag satt och skrev ihop mina målsättningar för 2019 och summerade 2018. Å andra sidan så känns det som en evighet sen allt jag gjorde i januari-mars. Lustigt att det kan vara både och. Jag tänkte att vi tar oss igenom året tillsammans.

Januari

I januari åkte vi hela familjen till Gran Canaria och firade min mamma som fyllt 60 år i november. Det var 10 dagar med sol och jag behövde det verkligen, var så skönt att ta promenader i den mängden i Januari, blir ju inte riktigt samma sak här hemma. Det var första gången jag varit bortrest till sol under vintern och det var verkligen inte dumt. Solen gör mycket för min energinivå. Jag läste en riktigt bra bok som jag haft med mig under hela året också.

Denna bok, tredje bäst i världen läste jag. Väldigt intressant att läsa ur ett ledarskapsperspektiv.

Februari

I februari började min roll som distriktförbundskapten på riktigt kan en säga. Vi hade första samlingen och jag minns att jag var så peppad och gick därifrån med en härlig känsla. Hade jobbat som fotbollstränare på flera år och insåg hur mycket jag saknat det. Jag strukturerade upp mycket med mitt företag, satte en plan för året och hade en riktigt bra träningsperiod.

I full mundering från ÖLFF, riktigt nöjd efter första träningspasset

Mars

Här tog vi ett härligt sportlov. Det var så kul att jag unnade mig ledighet sådär mitt under våren. Marko har aldrig varit med mig till Norrland under vintern så redan på hösten planerade vi in denna tripp. Vi bilade upp i snöstorm till ett vintervitt Norrland. Häng med syskonen, tog med brorsan och bilade ännu mer norrut och hälsade på lite släkt och åkte till Ylles i Finland där jag tog på mig uppgiften att lära Marko åka utför. I Mars så var det också ett år i min egen studio, det firade jag inte alls, hann liksom inte ens tänka på det så var det plötsligt dags. Jag sprang 60 meter för första gången med startblock och tidtagning och allt. Två gånger och sprang det snabbaste jag någonsin gjort. Ganska häftigt att en som 27 åring är sitt snabbaste jag.

I Ylles efter flera timmar i backen, åker inte utför så ofta, men det sitter i kroppen som när en lärt sig att cykla. Blir alltid lika förvånad varje gång hur naturligt det känns.

Var så sjukt nervös inför det här loppet. Min första start i startblock och alla som jag sprang emot var typ 10 år yngre minst och såg super snabba ut. Men jag vann mot mig själv och fick ett nytt PB.

April

Jag började springa lite mer, ett av mina mål med 2019 var att få in mer löpning i mitt liv och i April började det lossna. Jag sprang intervallpass, joggade utomhus och sprang ännu mer. Jag maxade även i knäböj 85 kg och drog på mig ett ryggskott. Jag lärde mig stå på händer också utan hjälp från väggen. Vågar dock inte ta mig upp utan en vägg fortfarande, men jag klarar av att stå utan stöd några sekunder ibland ganska många sekunder. Men faktiskt inte tränat på handstående lika mycket under hösten.

Maj

Denna magiska månad. Min maj var maxad! Det var så mycket att jag knappt visste hur jag skulle få ihop min månad. Men det var en helt magisk månad. Vi startade månaden med en vandring i Tiveden. Väldigt fint område. Det var även månaden då min första träningsresa med företaget ägde rum. En helt perfekt vecka i Kroatien fick vi. Det blev så bra som jag bara kunnat drömma om. Månaden avslutades med ett fotbollsläger i Enköping med distriktslaget. Det var riktigt roligt, så inspirerande att se hur spelarna tog till sig av vad vi tränade på och en sen kunde se på matchen efter en träning att dom gjorde precis det vi tränat på.

Otroligt fin miljö och natur på Losinj, längtar efter att vara tillbaka där.

Hålla träningar i denna miljö och springa längs strandpromenaden på morgonen

Det här är en av årets mest gillade bilder på min Instagram, inget speciellt med bilden eller kanske är det att det syns på mig hur jäkla bra jag mådde.

I maj sov jag också på sömnlaboratoriet på USÖ. En hel natt och 5 tupplurer under en dag. Hade väntat sen november på det så var så skönt att äntligen få göra det, självklart i min mest intensiva månad.

Juni

Min födelsedagsmånad, jag fyllde 28:a i början på månaden, firade födelsedagen med att springa över milen. Minns att det gick ganska lätt, lyssnade på podd och njöt av det härliga vädret. Hade en familjehelg i Örebro med familjen då vi firade brorsan som fyllde 30. Jag fick även svaret på min sömnutredning, men delade med mig av det i Juli. Höll det för mig och mina närmaste ett litet tag. Månaden avslutades med en riktigt härlig, rolig och utvecklande vecka i Halmstad på utvecklingsläger med förbundet. Det var mitt under VM så fotbollsfebern var hög. När jag kom hem gick jag och köpte mig en fotboll, inte ägt en på flera år. Samma dag som jag åkte till Halmstad så firade jag och Marko 10 år tillsammans. Min stora kärlek i livet, så otroligt tacksam och lycklig att jag har honom i mitt liv. Säger det ofta, men alla borde ha en Marko i sitt liv, han är en så otroligt fin människa.

Juli

Här kom mitt bakslag träningsmässigt. Jag sprang väldigt mycket under hela våren och i Halmstad så var det extremt torrt och hårda planer. Jag gick i ganska dåliga/slitna fotbollsskor under veckan. Sprang även på dessa torra hårda planer med löparskor (sprang över ett fält av fotbollsplaner till en friidrottsbana och sen sprang jag tillbaka). Efter denna löptur så fick jag ont i min häl. Gjorde två träningspass hemma, som jag i efterhand inte skulle gjort, blev riktigt dålig i hälen och detta drogs jag med hela Juli och stora delar av Augusti. Kände mig snabbare och uthålligare än på många år, men kunde inte springa alls, knappt gå promenader.

Juli var även min semester. Vi bilade upp till Norrland åter igen. Denna gång för släktträff med min pappas sida av släkten. Vi bilade upp med min syster och hennes kille. Stannade vid Höga Kusten, vandrade upp till Skuleberget, stannade till i skäran (stranden vi typ växt upp vid i Västerbotten) och hade en ganska skön semestervecka. Jag hade kort semester i Juli så vi var upp till norr och sen gjorde vi några utflykter i närområdet.

Augusti

Vad ska en säga om Augusti, här fick jag ju för mig att börja spela fotboll igen. Det var då 4 år sen jag gjorde en säsong som spelande tränare (en säsong jag mest vill glömma och gömma, var varken en bra tränare eller spelare om jag får säga det själv i efterhand). 6 år sen jag la skorna på hyllan första gången och gick över till tränarrollen. Sen dess har jag gått en hel drös med fotbollstränarutbildningar och blev så sugen på att se om jag kan vara en bättre fotbollsspelare idag när jag har en annan teoretisk bakgrund. Genom min roll som distriktförbundskapten fick jag ju se hur spelarna tog stora kliv bara av några få träningar där vi hade en tydlig utbildningsplan (sen är dom i en väldigt mottaglig ålder) men blev nyfiken på att testa på mig själv. Sen gick vi och köpte lägenhet också!

Nöjd när vi målat sovrummet i nya lägenheten

September

September blev en kaos månad. Jag hade väldigt mycket på jobbet, fick många nya kunder som jag startade igång. Mot slutet av månaden började jag spela matcher med fotbollen (tränade några veckor kanske 5-6 veckor innan jag gjorde en match, visste ju inte ens om jag platsade i div.2, trodde faktiskt efter mina första träningar att dom skulle säga att jag får söka mig till annan klubb/nivå för jag kände mig så borta och långsam). Vi fick börja renovera lägenheten direkt då den stod tom så vi spenderade typ ALL ledig tid där. Tackar våra familjer ödmjukast för all hjälp annars hade det aldrig gått. Jag fick hålla en inspirationsföreläsning för studenter på Tränarprogrammet om vad jag gjort efter min utbildning på Tränarprogrammet på Örebro Universitet. Blev så inspirerad själv av att lyssna på vad alla andra som också var inbjudna att berätta om deras karriärresor.

Det var renoveringskaos när både tak och väggar i hela lägenheten skulle målas.

Oktober

Vi flyttade, städade ur gamla lägenheten. Jag fick fullt på PT-delen och har inte kunnat ta emot några nya PT-kunder under hela hösten. Ett mål jag haft så länge och så plötsligt utan att jag riktigt hann med så blev det fullbokat. Började hitta tillbaka till rutiner med egen träning efter att fotbollssäsongen tog slut. En blir snabbt bortskämd med att någon annan planerar träningarna. Det var höstläger med distriktlagen och jag klev in i rollen som distriktförbundskapten för även F05. Så ska nu köra två årskullar parallellt. Ytterligare en rolig och inspirerande helg. Påbörjade min UEFA B utbildning som fotbollstränare också.

November

Släppte att det blir en ny träningsresa 2020, en favorit i repris! Så kul! Startade igång min youtube efter nästan 2 års uppehåll. Fick börja med medicin mot min trötthet och var på mässa med Marina.

Mässa med Marina, vi hade till och med färgmatchat ;)

December

Här gick tiden så fort. Den här månaden sa bara svosh. Jobbat en massa som vanligt men alltid mycket i december när alla vill utnyttja sina friskvårdspengar (samt att några dagar försvinner då det blir julhelg och nyår och jag gärna vill vara ledig då eftersom vi inte firar i Örebro vill en inte bara vara ledig en dag). Trots mycket jobb haft en bra träningsperiod. Gick på niten att bli förkyld så fort jag tog ledigt över julen. Dock frisk nu och lite lediga dagar kvar som jag tänkte njuta av. Spenderat julen med familjen och landat. Behövde några oplanerade dagar för att bara landa.

En skön och lugn julhelg med familjen. Vi skulle inte ha så många julklappar i år (det säger min mamma varje år), men som ni ser blev det en hel del. Sen erkände hon att hon gillar att ge så när hon väl börjat så fortsätter hon ;)

Året som helhet

2019 har varit ett intensivt och omvälvande år på många sätt. Mitt företag tuffar på och utvecklas hela tiden, väldigt roligt och har många idéer för hur jag ska utveckla det ännu mer. Träningsresan kommer vara ett varmt minne från året. Jag skrev att jag ville utvecklas som tränare och ledare och det tycker jag att jag gjort, hade förväntningar att min roll som distriktförbundskapten skulle ge mig nya utmaningar att växa och det känner jag verkligen att det gjort. Känns lite sjukt att det inte ens gått ett år, för har fått vara med om så mycket och lärt mig så mycket under det här året att det uppdraget känns som att det varat i minst två år.

Mitt generella träningsmål var att bli starkare och bygga muskler och det har jag lyckats med. Jag hade som mål att kunna knäböja 100 kg, där är jag inte riktigt ännu, 90 kg så bara 10 kg kvar. Men fick lyftarskor i julklapp så kanske kan det hjälpa mig med tekniken och ge mig den där lilla putten jag behöver. Däremot har jag fått in konditionsträningen som en naturlig del av min träning som var ett annat mål. Jag kan stå på händer utan vägg eller i alla fall utan stöd från väggen, men behöver den som sagt för att våga komma upp. Några chins med egen kroppvikt är jag inte i närheten av ännu, men jag har inte heller tränat så mycket mot det heller. Pistolsquat har jag inte heller tränat för så det var nog inte så viktigt mål ;) Friidrotten har fått vara prestigelös och för min egen skull. Har ju behållit den trots att jag börjat med fotboll igen.

På personligt så ville jag ha mycket natur, mindre scrollande och lite mer ta hand om mig själv. Skulle säga att jag uppnått alla. Jag spred ut semester på både resa i januari, mars, juli och december vilket jag är väldigt nöjd med. Jag la om mitt schema så att jag får in morgonträning några dagar vissa veckor och jag prioriterade mig själv genom att lägga schemat så att jag har möjlighet att träna fotboll igen. Jag har helt enkelt inte prioriterat jobbet som allra först hela tiden. Blir lätt så för mig, jag älskar mitt jobb, vill utvecklas, vill utveckla mitt företag och glömmer liksom bort att jag behöver må bra för att det ska ens vara möjligt. Men jag börjar landa, börjar hitta lösningar som passar och fungerar. Väldigt härligt. Så glad för det. Scrollandet vill jag fortfarande bli bättre på, men går åt rätt håll.

Ett händelserikt år, köpa lägenhet, renovera, resor, läger, mycket jobb, börjat spela fotboll, friidrott, styrketräning och massa mer. Bra att summera året annars glömmer en lätt allt en hunnit med. Marko och jag pratade just om Gran Canaria och Norrlandstrippen i Mars och det var precis som att det kändes som en evighet sen, men inte mer än ett år.