Packade ner träningskläder för löpning och ett gymbesök. Vi åkte nämligen till Markos föräldrar efter jobbet igår. Kände mig nämligen sugen för en löptur utomhus, var ett tag sen senast (om man räknar bort jobbrelaterade löpturer). Snön vräkte ner här igår så när jag la huvudet på kudden och tittade på snön som föll utanför fönstret så undrade jag hur underlaget skulle vara denna morgon. Nöjd med att ha med mig träningskläder för olika alternativ.

Stark start

Ett litet tunt snötäcke hade lagt sig under natten, men det mesta hade smält bort och temperaturen på 1 grad visade att det var ett ganska blött underlag ute. Bestämde mig för att i alla fall springa eftersom snömängden ändå var så lite. Snörade på mig skorna och gav mig iväg. Hade en grymt bra start på spellistan som fick mig att bara vilja hoppa och studsa fram och slänga ut med armarna och segla fram. Kroppen kändes pigg och jag valde att inte ta genvägen genom skogen vid start (som jag brukar) eftersom jag kände mig lite osäker på hur blött det skulle vara. Efter drygt 1 km fick jag sota för min pigga inledning, blodsmak i halsen och kände att mjölksyran var på gång. Så fick sänka tempot rejält för att rädda denna runda och få kontroll på andningen och mjölksyran.

Ut i skogen och orörda stigar

Tog min favoritrunda runt Runnsjön, jag gillar när en kan springa runt och inte behöver passera samma miljö två gånger, det blir en kort sträcka i början och slutet som blir samma, men resten får jag en fin varierad miljö att springa runt. Det brukar både vara promenadmänniskor, hundägare, hästar och joggare runt Runnsjön, men denna morgon var det större delen helt orörda vägar. På vissa platser kunde en se spår efter rådjur och harar, men annars var jag först på plats efter nysnön lagt sig. Detta innebar även att det var väldigt moddigt, halt och slirigt att springa. Vaderna fick jobba rejält för att hitta fäste och detta är en runda med mycket upp och ner så bitvis tungt att ta sig framåt.

När känslan infinner sig

Men efter ungefär 3 km så kändes det som att jag hittat mitt tempo och tog mig fram bra. Hade ett bra lunk, började hitta tekniken för att ta mig uppför backarna och kunde börja njuta av rundan på riktigt. Så härligt det är med löpning. Jag älskar när den där känslan infinner sig. När det bara är att springa och njuta och en kan börja sin ”terapi” eftersom kroppen sköter sig själv så en kan låta tankarna vandra fritt. Så där flög jag fram och hela rundan slutade på 7.6 km vilket jag blev förvånad över. Det var länge sedan jag sprang något längre (för mig är allt över 5 km längre) jag gillar att springa snabbt inte långt ;)

Sportnörd med gott samvete

Känner mig glad och nöjd med en härlig start på dagen och känner mig laddad för att titta på 3 milen senare idag. Jag är ju en liten sportnörd. Men det känns alltid skönare att titta på sport när en har tränat själv innan. Har ni tränat idag? Eller ska ni träna något idag?