Mitt minne är rätt bra, jag kommer ihåg rätt mycket från när jag var yngre, men det här med första träningsminne är klurigt. Spontant känns det som något med fotboll att jag och pappa spelade på grusuppfarten och att jag önskade att jag var tillräckligt gammal att jag fick spela i lag precis som min bror. Jag spelade en del spontanfotboll innan jag började spela i lag, jag ville alltid syssla med samma sporter som min ena bror. Jag började spela fotboll i förskoleålder, så de flesta träningsminnen har koppling till fotboll. 

 

Jag kan tänka mig att minnet med grusuppfarten är från ungefär samma tid som när min familj var i Göteborg, vi lyckades pricka in Gothia Cup veckan av misstag, det var fullt av folk överallt och min bror sprang iväg på en joggingtur på campingen. Jag efter för jag ville också med och jag var nog inte mer än 5-6 år, jag började springa men så fick jag håll (fick det alltid när jag sprang som liten). Började gå istället och filurade, funderade på allt mellan himmel och jord tills jag kom till ett vägskäl där motionsspåret delade på sig. Står där ett bra tag funderar på åt vilket håll jag ska, folk passerar och frågar om jag är vilsen, har tappat bort någon, men jag svarar glatt – Nej min bror är här jag väntar bara på honom (då jag trodde att han visste att jag var bakom honom och att han skulle vänta in mig). Bestämmer mig tillsist för att ta den ena vägen för mitt lokalsinne säger att det är kortaste vägen och så kommer jag tillbaka till husvagnen där alla är oroliga och springer runt och letar efter mig. Så kan det gå när man beger sig ut på sin första löptur, som nog mer var en promenad ;)