Kick-ass pass och lite tips på mental träning

Denna gråmulna måndag har jag passat på att köra ett rejält ben och rump pass. Mitt psyke fick sig en kick när jag bet ihop och tog mig igenom två extra övningar 3×10 rep, trotts att jag redan på den ”sista” (trodde jag) övningen darrade i hela underkroppen. Känslan av att jag lyckades pressa mig igenom två övningar till utan att tappa tekniken var riktigt skön, även om jag hade problem att ställa mig upp när jag var klar. Jag var tvungen att ställa mig på löpbandet och gå av mig lite mjölksyra innan jag kunde stretcha, så mycket skakade jag! Så nu inväntar jag träningsvärken som lär dyka upp och påminna mig om hur många muskler jag har i benen och rumpan. Skönt!
 
Träning handlar så oerhört mycket om det mentala, jag läser just nu min tredje kurs inom området idrottspsykologi och man inser verkligen hur mycket varje val man gör hela tiden påverkar ens psyke, för att nå framgångar med sin träning gäller det att ha ett bra psyke, men även psyket går att träna upp. Precis som att ingen blir vältränad utan träning, så får man inte ett bra psyke utan mental träning. Så nu är det dags att sluta skylla på att man inte klarar av olika saker för att man har för svag karaktär och istället tänka att då får jag träna upp min mentala styrka så att jag klarar av detta!
 
                                                                 
En liten sån sak är att ta kontroll över ”jag orkar inte mer tankarna på gymmet/under träningen” oftast har man mycket mer att ge än vad man tror, så när tankarna börjar komma gäller det att hitta sitt sätt att ta kommandot och ta ut det sista man har inom sig. Min teknik när tankarna dyker upp är att jag säger till mig själv ”jag är stark”, ”jag orkar mer, kom igen nu!”, ”du klarar det här” eller ”det är nu när det är tungt som jag får bästa effekten av träningen, det är dem här sista repetitionerna/kilometern som kommer att ge resultaten i slutet” jag brukar även dela in min övning i delmål när det börjar kännas tungt. T.ex. så tänker jag att jag ska iaf orka springa upp för den där backen, eller runt hörnet därborta och ofta när jag nått det målet så känner jag att jag orkar nog lite till så en backe till klarar jag också. På det sättet får jag en mental kick under passet när jag känner att jag faktiskt orkade mer än jag trodde och det stärker mig till att springa lite till. På gymmet blir det ungefär likadant där brukar jag dela in repen i delmål ”okej, du klarar iaf tre”, när jag klarat tre tänker jag ”bra! två till” och så vidare tills jag klarat mitt ursprungliga mål som kanske är 10 eller 15 st rep.
                           
Det här är den teknik jag använder mig utav och jag försöker alltid vara väldigt positiv i min feedback till mig själv för att stärka mig själv. Tankar som ”jag orkar inte mer, gud vad dålig jag är”, ”hon springer mycket snabbare än mig, jag är så jäkla långsam” är tankar som jag inte vill ha när jag tränar eftersom när dem tankarna kommer börjar jag känna efter smärta och trötthetstecken och trycka ner mig själv ännu mer vilket leder till sämre prestationer.
 
Med detta i tanken hoppas jag att ni kommer njuta ännu mer efter ert nästa träningspass och vara stolta över vad ni presterat!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.