Semestern i Bosnien 2018

Tre veckor gick undan och nu är jag tillbaka på studion. Tillbaka till jobb och vardag. Det känns bra, men det är härligt att vara ledig och bortrest också. Det är nog den semester som jag varit som mest avslappnad sen jag startade mitt företag. Verkligen skönt. Första veckan tog jag till att bara landa, fixa och trixa lite hemma, umgås med familjen och träna massor. På lördagen flög jag till Bosnien och gjorde Marko sällskap som åkte en vecka innan mig.

Storslagen natur

Jag landade vid midnatt och vi var framme i Vareš vid tre tiden på natten, en resa på 9 mil. Det går inte fort att ta sig med bil genom Bosnien då vägarna är smala och går runt eller upp och ner för varendaste berg. När jag vaknade på söndagen och vi tog oss en promenad så slogs jag åter igen av hur fin naturen är i Bosnien. Så maffigt med alla berg och dalar. Första veckan spenderade vi i Bosnien och spenderade mestadels av tiden i Javornik, där hade vi inte något internet (ingår inte i EU så kostar skjortan om en vill ha surf, ringa eller sms:a) och vi hade inte heller någon tv, vi sa att det var lite som att vara på ett rehab. Väldigt skönt. Dagarna bestod av promenader upp och ner för backarna. Några dagar hela vägen ner för berget, ibland gick vi bara runt berget, men mycket backar även det, men mindre skugga. 300 meter bort fanns ett Wifi träd (en granne som hade öppet Wifi och en bänk under ett träd där vi ibland satt) där uppdaterade vi oss om omvärlden 1-2 ggr om dagen) dock var det väldigt långsamt wifi så att ladda upp en bild på instagram kunde ta ca 5-10 minuter. Konstraster till vad en är van vid..

Första morgonen tog vi en promenad och jag stod mest och bara blickade ut över bergstopparna, naturen tog mig med storm ännu en gång.
Ibland gick vi mest runt uppe på Berget och genom Javornik, det är rätt mycket backar det med och lite mer sol än att gå ner för berget. Jag gillade dessa turer bäst. Se bara hur häftig natur!
En dag gick vi ner för hela berget 3 km och sen ytterligaren 1 km för att titta på tunneln. Där framme är en av ganska få biltunnlar med tanke på antalet berg. Nytt för i år var att det nu fanns belysning eller i alla fall var på gång, stolparna var uppe, men ej igång ännu. Sen gick vi hela vägen tillbaka.
Kossorna gick som vanligt runt uppe på berget och betade. Varma dagar går dom ner till tunneln för skugga. I år hade även en häst gjort dom sällskap så tre kossor och en häst mötte vi varje dag.
Det här är utsikten från grillplatsen vid huset där vi bodde. Magnifikt och solnedgångarna var episka!
Taget från samma plats som bilden ovanför, men annan vinkel. Det övre av dom vita husen är där vi lånade Wifi det stora trädet till vänster om huset är ”wifi-trädet”. Det är nog dom längsta 300 metrarna en kan gå, ner och upp för backen.

Träning på berget

Det blev en hel massa promenader. Vi kämpade för att få ihop våra 10000 steg om dagen, men jäklar i haven vad det var tufft att få ihop steg. Backarna tog all kraft och fast vi gick i timmar blev det allt som oftast precis så att vi nådde vårt stegmål. Uppe på toppen är det 1100 meter över havet så det är ändå en hel del höjdmeter att ta sig. En dag sprang jag ner för hela berget och upp igen. 6 km totalt ganska exakt 3 km är det från huset som ligger högst upp på toppen och ner till dalen där vägen leder en in till Vareš. Den första kilometern är mest runt berget och innehåller några uppförsbackar, men sen är det 2 km serpentinväg nerför. Det var mina snabbaste 3 km någonsin. Var inte ens flåsig när jag skulle vända. Drack en slurk vatten och började sedan stigningen och tänkte att det kommer nog gå bra, är ju inte ens trött. Kan säga att mina 3 km uppför var mina långsammaste som jag sprungit och jag fick gå i brantaste kurvorna för att inte bli stum i benen. Men 42 minuter totalt för att ta sig ner och upp för berget kändes ändå helt okej.

Det blev bara en tur upp och ner för hela berget. Men däremot körde jag backintervaller två andra dagar. Det tog i benen vill jag lova.
Jag tog med mig lite enklare träningsutrustning som inte väger så mycket. Varje dag startade med en promenad och lite träning. Utom den dagen när jag sprang ner och upp då blev det ”bara” den träningen.
Många promenader med vackra vyer blev det. Fick en fin shortsbränna av våra promenader.

Vädrets skådespel

Det var inte bara strålande sol under våra dagar. Det kom några åskoväder som passerade och när solen gick ner blev det kallt. En stor kontrast mot när jag var där första gången för 6 år sen och jag inte tror vi hade en dag under 25 grader. Vädret slår om fort också, en förmiddag när vi tog promenad i strålande sol, kom tillbaka och gick in och åt frukost och när vi 30 minuter senare kom ut möttes av åska och regn något som vi inte ens sett skymten av under promenaden.

Vi hade ”tur” med vädret då det inte varit mycket sol alls i Bosnien i år. Det har mestadels regnat. Vi hade några åskoväder som drog förbi och jäklar vad fort det slår om vädret i bergen. Det var kalla kvällar på ca 15 grader så långbyxor och långärmat så fort solen gått ner.
Allt vatten uppifrån bergen rinner ner i små bäckar. Jag älskar polrande bäckar. 
Nytt sen senast jag var här är att det kommit upp skyltar med vandringsleder. Blev så sugen på att vandra. Som ni ser har dom även skrivit beräknad tid för att ta sig distanserna. Det är inte direkt som att gå planmark..
Även om naturen är storslagen så finns det mycket som är slitet också. Vareš är en stad som innan kriget hade 22000 invånare och idag har ca 8000, varav majoriteten är äldre. Det var en stad med gruvor och industrier, men idag är mycket öde och nergånget. Lite av en spökstad.
I ett av gruvschakten har en sjö bildats. En kan höra hur vatten från bergen rinner ner när en står där. Vackert, men vi avråddes av bada där då det kan finnas kemikalier och olja i vattnet.
En kväll när vänner och släktingar till Markos familj var över på grillning.
Ett litet hopp i solndegången. Vi gjorde allt det jag är bra på, äta, träna och sova.4

Turist i Sarajevo

En dag tog jag och Marko en tur till Sarajevo. Titta in huvudstaden och göra något annat då det skulle regna under eftermiddagen. Det är stor skillnad på temperaturerna, vi hade 22 grader i Vareš när vi åkte och precis som vi åkte kom regnet. Inne i Sarajevo 5 mil bort, men betydligt plattare landskap var det 27 grader och sol (kom en rejäl skur i ca 15 minuter, men sen sol igen) och värmen var kvar hela tiden. Vi strosade runt, fikade, åt middag och tittade lite i butiker. Lite turistiga med andra ord. Sist jag var i Sarajevo var 6 år sen och då prickade vi in vår tur på en dag med 40-45 grader i skuggan och jag minns mest att vi letade skugga eller shoppingcenter med AC. Så det var kul att gå runt och faktiskt se lite mer än att endast vara förlamad av värmen.

Jag gjorde sushi premiär, pannkakssushi, i mitten på rulladerna fanns ananas, toppat med nutella och hallon serverat med glass och grädde. Perfekt sushi för en fisk och skaldjursallergiker.
Vi gick till turistpunkten, fontänen eller Sebilj Brunnen. Varmt och jag var så glad att jag valt shorts även om det kändes kallt innan vi åkte, för där på bilden stod jag och svettades!
Vi vandrade lite i gamla staden och åt Cevapcici. Det var ganska lugnt så vi slapp trängas med allt för många turister.

Rehab i Bosnien

Efter en vecka i Bosnien så åkte vi till Split, men våra dagar där får ett eget inlägg. Det var ganska skönt att bara strosa runt i naturen, träna, spela UNO, lyssna på ljudböcker, läsa tidningar och umgås med den som jag älskar allra mest. Vi hade inte planerat något alls för dagarna så vi tog varje dag som den kom, väldigt kravlöst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.