Det är inte alltid lika lätt i praktiken som i teorin. Jag fick för mig att köra knäböj på söndagens träningspass, det var lugnt på gymmet och det är inte allt för ofta det så här i början på året så istället för att köra intervaller byttes fokus till benträning och framförallt knäböj. Jag har inte tränat efter något program på väldigt länge så jag kör bara det jag har lust med för dagen när jag tränar, med lite fokus att inte vara för trött i benen på söndagar då det vanligtvis är friidrottsträning (denna helg var det tävlingar i hallen så ingen träning).
Så sagt och gjort. Värmde upp med stången som kändes som luft. Lastade på 20 kg och det kändes fortfarande busenkelt. Lastade på 10 kg till. Om ni hänger med i mattematiken här så är jag upp på 50 kg (den vikt som tidigare varit där mitt knä alltid börjat säga ifrån och allt bara känts så tungt) men det kändes fortsatt busenkelt. Så jag ökade 10 kg till varför inte testa när det ändå känns så lätt. Gör en 3:a på 60 kg utan passning och inser att idag kommer jag få upp 70 kg. För 60 kg kändes inte ens i närheten av vad 50 kg tidigare har känts. Så sagt och gjort jag lastar på två röda (för första gången) kände mig så cool. Laddar upp och gör två stycken repetitioner, en snygg och en halvsnygg teknikmässigt. Anledningen till den halvsnygga är att jag glömmer bort att andas. Det jag alltid pratar om med mina kunder ”Kom ihåg att andas”, ”Och så andas vi”, inte alltid så lätt att göra i praktiken som i teorin. Försökte mig sedan på 3 till 2:or men fick inte kontroll alls på andningen så det blev ”bara” singlar på 70 kg men observera jag böjde 70 kg totalt 5 gånger. Jag klarade det! Jag gjorde ett nytt PB med 10 kg bara sådär av farten och jag klarade det dessutom mer än 1 gång.
Så nu känner jag mig lite sugen på att köra knäböj med skivstång lite oftare. Om jag gör det oftare än 3:ggr/året så kanske jag kan nå 100 kg. För nej jag har av någon anledning inte kört knäböj sen senast då jag jublade över att 60 kg kändes bra och gick upp. Det var i November.. hehe men det dröjde i alla fall inte 6 månader mellan tillfällena. Viket det gjorde innan jag klarade 60 kg i November.
Hur kommer det sig då att jag ökar så mycket i styrka i knäböjen? Jag tror det är några olika faktorer som spelar roll. En stor del i det hela är att jag blivit rörligare, jag kommer ner bättre och kan på så vis utnyttja benstyrkan bättre än tidigare. Jag har insett med friidrotten att jag behöver jobba lite på det här med rörligheten för att kunna klara av det teknikmässigt. Det går liksom inte att hoppa bra när en rör sig fyrkantigt som ett kylskåp. En annan faktor är att jag blivit väldigt mycket starkare i mina inre magmuskler och därmed orkar hålla överkroppen bättre än tidigare. En tredje är att jag kört en massa benträning men av annan form och mycket hopp och explosivitet vilket utvecklat min styrka, vilket jag kan ta med mig in i andra övningar.
Så nu börjar jag känna mig lite sugen på att sätta ihop ett träningsprogram till mig själv för att ta mig mot målet 100 kg i knäböj. Det känns absolut inte långt bort, tror nämligen att jag är ännu starkare egentligen, men behöver vänja mig lite vid tyngre vikter och framförallt få med andning och huvudet. Lite att våga, har mycket hjärnspöken kring knäböjen med skivstång sedan mitt knä som alltid krånglade tidigare. För er som inte hängt med här i flera år, så hade jag ganska stora problem med ett knä för ca 5 år sen när jag spelade fotboll. Det låste sig efter framförallt matcher så jag fick lyfta och ”klicka det tillrätta”. Styrketräningen fick det där att försvinna, men sen när jag gjorde ”comeback” i fotbollen så drog jag till ledbandet i knät som en stukning fast i knäleden så var instabil ett tag och fick återigen problem med knät och så fort jag körde knäböj med tyngre vikter så fick jag ont ibland under passet och ibland under några dagar efteråt. Men senaste året peppar peppar har jag inte haft några större problem Jag körde ett stegrande träningsprogram på 12 veckor hösten 2016 med puls och styrka som jag tror kan varit det som fick det hela att bli stabilt för sedan dess har jag kunnat köra typ hur mycket som helst utan känningar. Men avstått knäböj med skivstång just eftersom det så tydligt för mig varit lika med smärta. Men nu kanske det bara är lika med smärta i form av träningsvärk ;)
1 reaktion på ”Mot 100 kg i knäböj”