Att vara småföretagare när samhället stängs ner

Det kändes som från en dag till en annan så vändes hela vardagen och allas fokus helt till corona. Jag känner mig lite deppig, uppfattat att många känner oro och nästan ångest över situationen. Jag är inte orolig för att drabbas av det där covid-19, blir jag sjuk blir jag sjuk, jag är inte riskgruppen. Däremot blir jag lite rädd när jag ser hur samhällen reagerar runt om i världen. Det är som att allt logiskt tänkande försvann. Ta bara toapappersdieten som tydligen ska få alla att överleva, för det är väl därför folk bunkrar toapapper?

När samhället stängs ner bit för bit är det vi solo och mikroföretagare som får det kännbart. Stora företag varslar och många pratar om restaurang, hotell och kulturbranschen. Men vi är fler som drabbas. Alla med lokala butiker, frisörer, hudterapeuter, massörer, personliga tränare, fransstylister m.m. Denna vecka har det inte gjorts några bokningar ännu från nya kunder. Inte en endaste bokning, det ekar tomt i bokningsinkorgen. Däremot sker det avbokningar, jag har inte drabbats av allt för många avbokningar ännu, men jag vet andra som drabbas värre.

Vi som har solo och mikroföretag har ofta inte så stor buffert. Och just nu är det inte bara nedgång på bokningar det EKAR tomt. Än så länge har jag i alla fall lite pengar in varje dag, men det är många nu som inte får in någon dagskassa och detta märktes redan i förra veckan, och det går fort. Jag tror att vi kommer se många små aktörer få stänga igen redan nästa vecka. Människor som lagt sin själ i sina företag kommer få stänga igen. För ingen vågar röra sig ute bland folk och från nästa vecka blir det att många säkert måste stanna hemma med sina barn om förskolorna stänger och då minskar kundflödet ännu mer.

Det jobbiga som egenföretagare är att du är inte en del av skyddsnätet. Jag har enskild firma och går mitt företag i konkurs är det jag personligen som går i konkurs. Stödet som regeringen presenterade i måndags riktar sig bara mot lite större företag. Dom som har anställda eller aktiebolag med likviditet. Det finns ca 1 000 000 företag i Sverige varav 72 % är enmansföretag. En stor del av befolkningen som bara lämnas till att klara sig själv. För hyror, kostnader för bokningssystem, kassasystem och internet försvinner inte. Så utgifterna finns kvar, men inkomsterna försvinner vilket tömmer en kassa väldigt fort. Det är nog många som inte driver företag som förstår hur viktigt det är att det finns någon typ av grundflöde på inkomsterna.

Det är många som redan blivit av med sina jobb. Jag har fått meddelande om att inga arbetspass kommer erbjudas där jag brukar jobba extra med att servera. Vi är säkert ett hundratal timanställda som fick det mejlet. Nu är inte det min primära inkomst, men för andra är det det. Många har inte flera månaders buffert och jag blir deppig av att tänka på hur många som just nu går runt och funderar på hur dom ska kunna betala hyra, köpa mat och leva. För så länge det här fortsätter är det också svårt att hitta annat jobb.

Allt kan förändras i en handvändning. Jag känner mig ganska lugn än så länge. Men på nätterna är det mardrömmar. Drömmer att hela Sverige sätts i karantän. Jag har så att jag kan klara mina utgifter ett tag ändå, men just ovissheten att en inte vet hur länge det skulle hålla i sig tär. Och mitt undermedvetna går ju helt klart och oroar sig. Hjärnan jobbar på att hitta lösningar, samtidigt som jag försöker hålla igång verksamheten. Vi är många som sätts på prov just nu. Det kommer passera, men spåren kommer hänga kvar länge.

Så är du frisk boka en tid hos din frisör, massör, eller gå till din lokala blomsterbutik och köp en blomma. Gör något för dina lokala aktörer, för just nu är varje krona viktigare än någonsin för dessa personer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.