Så nära, så långt borta

Såg detta klipp på internet idag, känns så märkligt att jag för inte så länge sedan var i Columbus och faktiskt passerade Hudsonstreet som nämns i klippet. Jag såg aldrig mannen, men känns ändå häftigt att jag ”nyss” var där.

Jag skypade med Johanna och Nils härom dagen, när Nils såg mig på dataskärmen attackerade han datorn och försökte röra vid mig och det syntes att han kände igen mig och min röst. Blir varm inombords när jag tänker på det, så ännu är jag inte glömd. Skype är en jäkla bra grej :)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.