Möblera om livet

Jag trodde att min resa skulle ge mig lite tid och insikter. Att jag skulle landa i något. Det gjorde jag inte. Jag känner mig otroligt förvirrad med en lust att möblera om allt i livet. Men jag vet inte hur jag vill möblera eller ens var jag ska börja. Allt känns övermäktigt.

En annan del som är jobbigt är att jag varit så otroligt trött sen jag kom hem. Jag hade väldigt få sömnattacker i Australien. Jag har försökt fundera på vad det kan bero på. Jag var väldigt orolig för hur mycket jag skulle orka, hur många dagar som bara skulle försvinna till ingenting på grund av min trötthet innan resan. Men jag hade ingen sådan total katastrofdag på en hel månad. Jag hade två dagar när jag körde bil som jag fick kämpa, som jag köpte energidryck, men ingen av dagarna var total katastrof. Annars drack jag inget koffein och hade inga koffein tabletter heller med mig. Jag kunde läsa nästan hur mycket som helst utan att somna (!) typ inte hänt sen jag var barn. Jag kände mig väldigt levande. Jag tror också det var en del i varför jag trivdes så otroligt bra. Min trötthet kändes inte som en begränsning. Jag var helt slut om kvällarna men sov 7-9 h och sen orkade jag med hela dagarna. Det var inte många dagar som jag tog en powernap, jag fattar det inte ens själv, hur det är möjligt? Jag nästan glömde bort att jag är sjuk.

Jag saknar att vakna utvilad av mig själv i soluppgången.

Jag brukar inte vara så pigg när jag är ledig, aldrig varit så pigg ens på någon annan semester, så tror inte att det var ledigheten i sig. Jag vet faktiskt inte om jag någonsin varit så pigg i hela mitt liv. Och nu när jag är hemma känner jag mig nästan tröttare än någonsin. Sover lätt upp mot 10h om jag inte ställer ett larm och ändå känner jag mig lika trött som om jag skulle ha sovit 4-5 timmar. Jag måste ta minst en tupplur på jobbet och mitt koffein intag är redan tillbaka på samma nivå som vanligt för att orka. Egentligen är jag nog bara lika trött som jag alltid är, men kontrasten är så stor så jag känner mig så väldigt trött.

Jag har ett annat tempo och mer att tänka på när jag är hemma. Jag måste jobba, jag har fotbollen, vänner och ett litet hem att ta hand om. Men jag vill leva, jag vill inte behöva begränsa mig, jag vill egentligen inte ta bort något, men samtidigt ta bort allt på grund av tröttheten. Vad är det i min vardag här hemma som gör mig så orimligt trött? Var är det skon klämmer? Är det mörkret, är det för mycket jobb, är det för mycket ansvar, är det fotbollen, är det för mycket intryck? Var börjar en? Skulle jag känna mig lika pigg om jag bodde och jobbade i Australien? Eller skulle jag på sikt bli lika trött där?

Skulle jag bli lika trött på sikt i denna miljö, var det miljön och ljuset som gjorde mig piggare eller var det bara ledigheten?

Det känns som jag kom hem med ett nytt dilemma/insikt som liksom lades på allt det tidigare som jag gått och grubblat på som jag inte kom fram till någon lösning på alls. Så ännu en sak att fundera på. Eller en insikt har jag fått och som jag tagit tag i. Jag har tröttnat på att inte ha någon kollega. Jag vill ha en kollega. Har känt det ganska länge. 5 år har jag snart haft studion själv. Men det är ensamt. Ännu mer påtagligt sen jag inte heller har en partner. Så nu söker jag någon som jobbar med träning, massage, yoga eller liknande och som söker lokal. Det viktiga är att vi klickar som människor inte vad du arbetar med. Vet du någon eller är det du? Kontakta mig! Det blir kul!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.