Who am I? Det är alltid svårt att skriva om sig själv är det inte. Var ska man börja? I år fyller jag 20 år, så 5 Juni 1991 föddes jag på Umeå BB, tredje barnet av fyra.

Som liten hade jag en jäkla fantasi och ett hett temperament. Ena stunden kunde jag vara hur glad som helst för att i nästa vara så arg att jag nästan höll på att spricka och bara ville ha sönder något. Med åldern har jag sansat mig och är inte lika arg av mig. Jag hade väl ca 10-15 låtsasvänner när jag var liten, så fantasi och lekvänner fanns det gott om. Jag hade även riktiga vänner, var inte oroliga ;) När jag började skolan och lärde mig läsa slukade jag böcker som en bokmal och var nog en aning lillgammal, brukar fundera på hur lillgammal jag egentligen var trotts min livliga fantasi, en liten udda komplott som gör att jag var nog lite udda.

När jag var 10 år flyttade vi hit till Katrineholm och det var en liten chock. Det var en omställning att komma från en liten by på 800 invånare till en stad med betydligt fler invånare. Fick lära mig den hårda vägen vad fördomar och mobbing är och skolbyte blev aktuellt. Tappade nog en hel del självförtroende och blev väldigt osäker som person efter allt det där. Det har nog påverkat mig mer än vad jag velat erkänna för mig själv. Efter att jag börjat spela fotboll igen efter några års uppehåll och började lära känna lite mer folk så blev det lite lättare att vara jag och jag fick många underbara vänner och fick se att det finns snälla människor i Katrineholm också.

Livet har tuffat på och jag har tagit mig igenom gymnasiet, lyckades välja helt fel linje, media, men nu vet jag i alla fall att det inte är min grej det där och kan göra något som är min grej. Tog studenten 12 Juni 2010 och det var så jäkla skönt att veta att alla möjligheter nu fanns framför mina fötter. Jag hade inget jobb, inga tankar på att studera och ingenting egentligen, men jag visste att det skulle fixa sig. I september 2010 åkte jag till USA till min syssling Johanna och hennes familj och hjälpte till med deras lilla bebis Nils och ibland även med Nils storebror Elias. Jag fick resa omkring, lära mig massor om mig själv och om barn och bebisar och leva livet, det var en toppen höst och jag ångrar inte en sekund att jag åkte. Jag fick även pröva på distansförhållande och det funkade även om det inte är optimalt så kan kärlek vara otroligt starkt och fint.

Nu ? Ja nu jobbar jag deltid och pluggar heltid, kommer om några veckor att plugga 50% så det är ganska kort period som är så här fartfylld, jag spelar fortfarande fotboll och har en hel del framtidsplaner. Livet har bara börjat och det finns massor som jag vill vara med om och upptäcka!