Kommer ni ihåg i början av sommarn att jag skrev att jag fått för mig att jag
skulle behöva ta bort blindtarmen och allt det där? Trots allt är det nu inte helt
säkert att det var hypokondri. Jag har haft ont av och till hela sommaren framförallt
när jag sprungit, men jag känner mig som en stammis på vårdcentralen så har
tänkt att det inte är så farligt och kört på. Igår drog jag igång träningen igen och
självklart fick jag ont, efter typ tio steg. Jag gav upp efter närmare en timme för jag
var less på smärtan och otroligt besviken. Jag ringde mamma som sa åt mig att
ringa sjukvårdsupplysningen, där fick jag lite skäll för att jag inte sökt vård tidigare
och blev rådd att ringa vårdcentralen idag. Hon trodde att det mest troligt är blindtarmen
som spökar för mig. Så nu sitter jag i telefonkö till vårdcentralen.

Det här innebär att jag troligtvis kommer spendera min dag flängandes mellan
vårdcentralen och sjukhuset, har ju en bokad tid. Känns så otroligt onödigt allt det här.
Kan lugna er och säga att det inte gör så värst ont nu, bara när jag går i trappor och
gör vissa rörelser. Det är ju inte så där akut blindtarmen aktit som är det vanliga, men
vad fasiken jag är ju inte vanlig. Dem lär ju inte göra något åt detta innan jag fått hög feber
och sådant. Så kommer nog skickas hem och vänta på att det antingen går över eller att
det blir värre.

Tjing!