Igår efter jobbet ringde jag Anna och kollade om hon ville gå på premiären av ”Jag saknar dig” och hon hakade på så jag slängde mig in i duschen och slängde i mig en bit mat innan jag åkte och plockade upp Anna i ösregnet. Filmen berörde mig enormt mycket och jag grät mer än en gång, det var utan tvekan den bästa svenska film som gjorts om jag får säga min åsikt! Jag har aldrig tidigare gråtit på bio, men det var fler än jag som snyftade i biosalongen, det var nog inte ett öga tort stundtals ( i så fall känslokalla människor) och hade jag sett den själv hade jag gråtit floder utan tvekan. Eftersom jag läst boken visste jag om handlingen och jag måste säga att jag tycker att dem lyckats göra en enormt bra filmatisering av boken. Så om ni har tid över gå och se ”Jag saknar dig” !