Den här veckan känns konstig, det känns som den kryper fram och samtidigt
känns det som att jag inte hinner med något. Idag var det ännu en halvdöd dag
på praktiken och vi tog tre bussen hem. Det tog tid att komma hem för det hade
inträffat en olycka så vi stod still ett tag, jag vet inte riktigt hur länge för jag sov
och vaknade när vi stod stilla, men runt 10 min kanske skönt nog verkade ingen
vara skadad i olyckan.

Den bilolyckan fick mig att tänka på en annan och jag hade ingen lust att sova mer.
Även om jag inte känner han som dog igår eller dem som är skadade så känns det
hemskt hemskt hemskt. Så alla mina tankar till annhöriga.

Nu ska jag ta tag i mitt liv och göra lite saker som jag skjutit på väldigt länge och
sen ska jag fixa lite grejer till imorgon då klassen ska släppa loss ;)

Tjingeling!