Varje dag säger jag att idag ska jag komma iväg i tid hemifrån så att jag
inte behöver gå i super tempo för att komma i tid och varje morgon så
tänker jag en minut till sen går jag en minut till och så vidare och så får
jag stressa stressa iväg..
Lite roligt var att i fredags mötte jag en utvecklingsstörd kille som kastade
päron mot mina fötter och sedan typ brölade fram ett hej till mig och jag sa
bara hej och gick vidare (var ju stressad) men det roliga var att idag när
jag gick så svängde jag där jag alltid svänger och efter en liten stund hör
jag någon som ropar HALLÅ HALLÅ! och jag vänder mig om och där står
den där kille och när jag vänder mig om ropar han HEJ och vinkar så jag
vinkar lite innan jag stressar vidare. Det roliga är ju att hans humör var helt
förändrat och det bara lyste om honom idag och att han såg att det var jag
även om jag var en ganska bra bit bort.. Tänk vad tre små bokstäver kan göra.
Nu ska jag kämpa mig igenom resten av måndagen nu närmast med veckans
kanske tråkigaste lektion, sen lång rast då jag ska göra läxor och sist rörlig bild
vilket ju är roligt :) Då ska vi titta på våra filmer vi gjort :D
Hare bra/ Erika *