Igår var jag otroligt godissugen, men jag orkade aldrig pallra
mig iväg till någon affär och köpa godis så jag tänkte att jag kan
äta godis idag för att jag säkert skulle varit ännu mer godis sugen
idag efter matchen och det var jag. Men tror ni att jag har orkat pallra
mig iväg och köpa något godis? Nej jag skulle be mamma köpa
godis till mig när hon skulle handla men jag somnade i soffan
och missade henne när hon gick. Så mitt godis sug fortsätter,
imorgon kommer jag kanske stilla begäret om jag orkar :P

Dit jag vill komma är det här med att orka, jag läste nämligen en
intressant artikel någonstans i sommras om hur hjärnan fungerar.
Tex jag är super sugen på godis och har 200 m om ens det till affären
men jag orkar inte lyfta min rumpa för att gå dit. Det är inte så att jag är
lat (eller kanske lite) men hjärnan fungerar på det sättet att den ser
den där promenaden som en ansträningning även om den är liten,
men hjärnan gör inte skillnad på hur jobbig den är utan ser bara
ansträningningen och jobbar emot. Därför är det lättast för dem
flesta att tex springa på morgonen för då har inte hjärnan hunnit
vakna till och gör inte lika stort motstånd.

Den där artikeln hjälpte mig under sommaren att ta tag i mitt löpprogram
eftersom jag visste att jag kunde lura hjärnan genom att bara ställa mig
upp när klockan ringde på morgonen för att få mig ut på en löprunda jag
visste att minsta tvekan skulle göra min morgon mycket jobbigare. Sedan
så ser jag inte alltid att det är lika nödvändigt att jobba emot hjärnan tex, mitt
godis sug det kommer ju att stillas en dag och jag mår inte dåligt av att vara
utan godis så jag låter mig själv helt enkelt vara en latmask som vandrar
mellan datorn och tv:n ;P hehe

Nu kanske ni lärde er något nytt som ni kan ha nytta av vad vet jag.. hoppas
ni får en fortsatt trevlig lördags kväll själv ska jag nog lyfta min rumpa och
kila mot sängen jag är sjukt trött.

En sådan här skulle inte heller sitta fel :P

Hare bra/ Erika*