Här sitter jag super duper pigg med en sovande Marko brevid mig. Så nej dygnsrytmen är inte helt återställd ännu. Har mest tagit det lugnt nu när jag varit hemma, igår hängde jag med Tessan i princip hela dagen. På kvällen körde jag ut till Marko (jag måste verkligen träna lite på att köra i halt väglag var inte van alls) somnade på sängen näst intill direkt, medan Marko höll på att fixa en film åt oss, så ingen film igår. Sov 12 timmar, Marko väckte mig tillsist då han tröttnat på att vänta på att jag skulle vakna. Idag har vi haft en lugn dag med en del filmtittande och en tur till vingåker.

Super duper pigg

Det känns märkligt att vara hemma, eftersom allt är som jag lämnade det så känns det knappt som att jag ens varit borta. Det har hänt så otroligt mycket i mitt liv under dom här tre månaderna och så kommer man hem och allt känns likadant som när man lämnade det. Det är en konstig känsla och jag tror bara att dom som själva rest bort och varit borta en längre tid kan förstå vad jag menar.

Tre månader sedan i Columbus

Det finns sina för och nackdelar, det är en trygghetszon här hemma, familj, vänner, kärlek, rutiner pch en oförändrad miljö, det gör att det känns skönt att vara hemma. Samtidigt längtar jag efter att få lämna Katrineholm igen och få uppleva något annat (men tar nog med mig Marko då) för nu vet jag att Katrineholm kommer finnas kvar och det kommer vara som det ”alltid” varit. Låter tråkigt, men det är en trygghet. Vi får se vart vingarna bär härnäst, men tills dess tänker jag njuta av tryggheten och umgås med mina nära och kära :)